Mina handledarerfarenheter

 

 

 

Jag har arbetet som handledare sedan 1999 i Curativa AB med varierande uppdrag i grupp och enskilt.. Tidigare arbetade jag inom skola och socialtjänst i ca 18 år. I 10 år som skolkurator fick jag en erfarenhet av gruppverksamhet dels med barn/ungdomar men även att handleda lärarlag i psykosociala frågor. Vidare har jag gått handledarutbildning på Sköndahl 30 p. 2001 samt  en Masterutbildning i ”systemic supervision and training” genom KCC /Familjeterapeuterna i Göteborg med bla. John Burnham och Peter Lang som lärare. Det gjorde mig till en diplomerad handledare inom den systemiska skolan.

Att starta upp en grupp:

Först kommer uppdraget och det definieras noggrant. Vad vill gruppen ha ut av handledning och vad förväntas. Ramar, avgränsningar, sammanhangsmarkeringar mm görs upp i början och följs upp vid varje tillfälle

Omfattning var tredje eller var fjärde vecka men även var fjortonde dag kan förekomma.

Frågor som tas upp

Jag har ett tillåtande förhållningssätt. Vi utgår ifrån ärendehandledning men även frågor om arbetssituation, hur var och en mår på sitt arbete, metodfrågor och frågor som rör teman t.ex. etik och moral, förhållningssätt inom sina respektive roller i arbetet mm är tillåtet. Frågor som rör grupprocessen och konfliktsituationer i gruppen kan bli aktuella inom ramen för arbetet och samarbetet mellan kollegor/klienter.

Metoder och förhållningssätt

Någon beskriver sitt dilemma antingen skriftligt eller muntligt. Det varierar beroende på hur gruppen vill ha det. Det är också vanligt att gruppen har förberett något gemensamt de vill jobba med. Antingen har de skrivit till mig innan så jag är förberedd eller tar de upp det vid ett tillfälle i handledningen. Det händer att gruppen eller den enskilde inte har något att ta upp och då får jag gå en runda och intervjua var och en vad de sitter inne med just nu. Detta brukar ge en del nya idéer och infallsvinklar. På sikt brukar de flesta komma igång med egna frågor för varje tillfälle ju tryggare gruppen blir.

Vi väljer sedan ett sätt att arbeta med den enskildes/gruppens dilemma. Utifrån en meny (Martin Söderqvist) som jag kan presentera:

Meny

Fri berättelse om dilemmat och en öppen diskussion i gruppen – Samtal och intervju från handledare/handledd – Reflekterande team utifrån roller/frågor som finns/parvisa reflektioner – Gruppintervjuer – Olika fokus som ges – klient – handledd – kort med björnar eller symbol kort – Systemkarta – Rollspel i form av psykodrama/gestalt med byte av roller eller vanligt rollspel.’ – Direkthandledning i ett helt system – grupp/familjeskulpturer – övningar som jag har med mig i form av gruppövningar/process – annat som gruppen bjuder på eller idéer jag fått

Jag försöker utveckla min repertoar av möjligheter/metoder och idéer. Detta ändras över tid och beroende på vilken grupp jag jobbar med och vad gruppen vill. Det viktiga är att vi prövar oss fram på ett lekfullt och prestigelöst sätt.

Jag utvärderar kontinuerligt under terminen vad gruppen befinner sig och vad den enskilde får ut av handledningen samt vad de vill gå vidare med eller lämna. Ibland använder jag Skott Millers utvärdering och ibland har jag en egen utvärdering med frågor om feedback och utgår från skalor 1-10 på tavlan (lösningsfokus).

Någon gång kan handledning gränsa till terapi. Jag utgår alltid ifrån att var och en sätter sina egna gränser för vad de vill ta upp och inte. Det händer att svåra dilemman berör någon personligt och då handskas vi med det i gruppen.

Humor ser jag som ett viktigt redskap i handledning och visst kan vi skratta och ha roligt för att nästa stund komma tillbaka till en allvarlig situation.

Jag ser handledningen som en utvecklande lärosituation för både mig och gruppen (collaborative learning, Harlene Anderson), där det ges möjlighet till att utvecklas i sin professionalism och även ett sätt att förhindra utbrändhet.

Med reflekterande processer (Tom Anderson) ,kreatriva metoder (Katrin Byréus) samt ett narrativt/collarborativt förhållningssätt (Harlene Anderson mfl) kan vi nå ett gemensamt lärande. Vi kopplar frågor till teoretiska resonemang samt  till forskning och beprövade erfarenheter och därigenom når vi ett professionellt förhållningssätt.

I grupphandledning handlar det om gruppens synsätt, deras frågor i olika dilemman . Vi utgår från den context de arbetar i och hur de definierar sitt sammanhang. Den enskilde socialarbetarens fråga kan bli i fokus och gruppens hjälp med reflektioner kring frågan utvecklas under resan gång.

 

 

 

Vi kan även bjuda in gäster till handledningen . Det kan vara en samarbetspartner eller chefer

Direkthandledning kan också erbjudas ,utifrån att gruppen medverkar och klienten känner sig bekväm i den situationen.

Frågor som etik och moral kommer alltid upp i handledningen och man får tillfälle att lyfta dessa frågor och titta på sina egna ställningstaganden.

I grupphandledning utgår jag från klientens bästa och barnet i fokus i barnavårdsärenden.

Socialarbetaren får tillfälle att arbeta med sina egna svårigheter i ett ärende med frågan , ”varför känner jag så här” eller ”vad har påverkat mitt beslut åt det ena eller andra hållet”.

Då blir det socialarbetarens eget fokus på sina egna ställningstaganden som blir det vi jobbar med. Genom övningar och samtal och reflekterande team så kan vi tillsammans lösa upp knutar eller utvecklar ett förhållningssätt.

Vi kopplar frågor teoretiskt och till forskning inom området.

Handledning av familjehem

Min strävan i barnavårdsfrågor är att alltid utgå från barnperspektivet. Vid handledning med familjehem försöker vi gemensamt ha fokus på barnets bästa. Frågor kan även handla om hur familjehemmets situation är och hur familjen ser på mötet med barnet och biologföräldrar.

Handledningen handlar då om hur familjen hanterar olika situationer och hur familjen definierar det sammanhang de befinner sig i. Familjen har alltid sin historia att berätta med eller utan den placerade. Familjens möten med olika samarbetspartners blir viktiga frågor samt samtal om och möten med biologföräldrar.

”Problem löses inte de upplöses”, Harlene Anderson”